Som sagt....

Det är inte lätt att vara en medborgare av den här familjen.
Sonen blev idag kallad för lilla gullhönan av mej. Kan de vara grunden till att han blir homosexuell??? Jag har ju inga problem med de, men de kan bli liite jobbigt rent praktiskt.
Sen har ju vår dotter grymtat ett par dagar nu, så vi har pendlat upp o ner mellan ångest och ångest....otroligt jobbigt faktiskt.
Men jag kan ju ändå inte låta bli att skratta då o då. Eller mer då. Hon sa idag: Det är så jobbigt att få luft. Äldsta drygo svarade direkt: Prova andas.
Suck... JAg säger bara de... Snart är friden återställd.
Vart man än går knäpps de kort, skrattas och sedan laddas de upp på facebook.

Gud, vad jag ska bli dryg då jag blir gammal. Jag kommer att tappa alla tänder så mina barn måste köpa en sån tandprotes till mej. Den ska jag sen fylla med mat varje ggn jag äter, så ska barnen få borsta dem. Och min äldsta som spyr av soppåsen....
Hoppas att jag är så klar i huvudet att jag förstår hur roligt jag kommer att ha åt dem. Att jag inte hinner glömma bort de roliga innan jag hinner skratta.
Risken är stor med tanke på vilket minne jag har idag.


Fan vad elak jag är...
Och jag har så roligt åt de med:)

Ingen riktig kvinna

Jag har ofta fått höra, och jag hör ofta att jag är okvinnlig. Jag ser inget obehagligt med de, eftersom att jag gillar killar lite bättre än tjejer.
Men de ironiska i de hela är att två av mina brudar är otroligt kvinnliga.
Den äldsta kommer hem o ställer en massa konstiga vätskor i badrumskåpet.
Jag försökte läsa på dem, de har konstiga namn, och det slutade med bandage. Runt tungan -(

Hursom. JAg och lillan var på konsum för ett tag sen. Jag böje mej ner för att torka näsan på henne.
De var då de hände. DET.
JAg kände två händer runt mina lår, en stolpe trycktes på rumpan, och en mansröst pratade lågt: - Ska pappa slita ut dej..... Jag fick ur mej ett fånigt - hehe. Sen drogg gubbjäveln över mitt hår med händerna...tittade på mej..... och spärrade upp ögonen...
-Oj, förlåt. Jag tog fel på person.... Jag trodde att det var Fredrik!
.....................................................................................................................................

MEN VA FAN!!!!!
Ser jag ut att heta Fredrik kanske? Sen kom nästa fundering... Är den där Fredrik van att få en penis upptryckt i rumpan... Det kanske Fredrik är.... Men mitt i kön till förbutiken på Konsum????
Vart är svenska folket på väg egentligen.????
Nuförtiden är jag glad varje gång jag har vart på konsum och jag har blivit behandlad som en kvinna. En kvinnlig kvinna är ju inte fy skam de heller!
En som absolut inte heter Fredrik!!!!





Vilken dag

Idag har jag lärt mej en väldigt viktig sak....

Vänd inte baconet i stekpannan med fingrarna... Det gör ont. Den läxan har jag lärt mej nu.
Synd att jag inte visste de då jag pluggade in matten i skolan.


Här hemma har vi drabbats av svinflunsan. Vår 14 åring är supersjuk. Det råder just nu ett väldigt spänt läge i vår familj eftersom att ingen är vaccinerad.

20 åringen har oxå en släng av den, men på henne har det kommit så att hon ser ut och låter som en gris :) 


Och när det går... så går det bra....

Vi partade runt lite i lördags, och vår killkompis som var med sov på soffan. Minsta dotter kom ner, ropade försiktigt pappa först... Sen då hon såg att det var nån anna på vår soffa på morgonen så sprang hon in till mej i köket... - Va är de där på soffan???
Jadu gumman... Detär en farbror som liksom din pappa inte inser sina begränsningar då han dricker sprit. Två vuxna, ynka karlar spydde i kapp på söndagen. Den ena på toa uppe, den andra på toa nere.
Vår dotter plåstrade om sin pappa. Hon tyckte så synd om honom, Han hade hjärnskakning, sa hon.
Suck. Du har mycket att lära om män du, flicka lilla=)

I dag har det vart en intressant dag. En nästan lika intressant sak är att det ska bli spännande att se vad och hur jag får ur mej dagens lunch. Kanske oxå hur fort det kommer att gå.
De åt fisk på min vfuplats i dag. Jag  som knappt klarar  av ens  lukten för jag är så allergisk skröt om att jag skulle köpa taimat. Men jag kan ju inte köpa nåt normalt att äta, nehej du. Friterat ska de va, livrädd för att behöva gå ner till en klädsam vikt.
Men min friterade fläskfile´visade sig vara näst intill ej lagad. Men fyyy faaaan säger jag bara. Det var alldeles rött i mina flottbullar. Så jag blir inte förvånad om min mat slår hastighetsrekord på vägen ut.

Sen funderar jag över en till sak. Har man ouppfostrade barn, eller börjar man bli gammal om man lägger sig före dem varje kväll??? Min fjortonåring satt vid datorn utanför mitt sovrum i går kväll. Jag släpade mej upp i sängen medans jag fortfarande hade synen i behåll, och där satt hon. Jag lyckades sänka min tvärdöda kropp ner i sängen och bad henne sänka ljuden lite på datorn.- Jag är inte känslig, men 'Black eyed pees på hög volym då mina nerver redan är starkt överansträngda är inte min högsta önskan.
Hennes svar kom: - Men jag har sovmorgon i morgon.




Talade om för barnen på min vfuplats idag att det kanske skulle komma snö i morrn. De hade svårt att tro mej, och en kille frågade: - SNÖ?? FRÅN HIMLEN?????






Lårstövlar

Är lite sugen att köpa såna. Pratade med min fjortonåring om det, och hon frågade- Vad ska du med sånna till? - Jag tycker de är snyggt, sa jag. Tycker du att jag är för gammal för det? - Nä, jag bara undrade vad du skulle med dom till.

Undrar vad hon tycker att jag ska ha dom till.... jag menar, hur stort användningsområde finns det på stövlar?

Pratade med tjugoåringen om samma sak... Hon svarade - Ja, gör det, såna är skitsnygga.

La fram det till maken som jag kanske trodde skulle tycka mest om ide´n.

-Såna luderboots sa han.

Det blir nog inga lårstövlar till mej...


Tidoptimist

Jag har en förbannat otur då det gäller att passa tiden.
Bommar alltid på den, det är sällan jag tar hövinsten där.
Fast det ligger i släkten....min mamma och kusin är likadana. Hur är det med dej moster????

Min klockor går alltid för fort. Det hjälper inte....

Undrar om det finns någon kurs jag kan gå????

Överdjävligt

Ordet som sammanfattar min tid sen ett tag tillbaka. Det är någon som har bestämt sig för att jag behöver prövas... och det rejält.
Men nu har jag bestämt mej för att bearbeta och ta mej igenom detta med hjälp av bloggen.... Så nu ska här börjas blogga igen

Malva


Snart så....


Förbannade olycksmatta


VÅR


NU DÅ!!!!!!!

Efter en fruktansvärd vinter med en massa enormt jobbiga saker som har hänt så är jag nu tillbaka.
Ärrad, bränd, besviken, sårad och trasig.

Men ändå mer hel än någonsin.
Jag har lärt mej en massa onödiga saker om mina sk vänner.
Tack och adjö säger jag bara,

Samtidgt så finns de dom som kommer tillbaka. Precis som att hon aldrig vart borta. Tack. Tack för att du vågade höra av dej igen. Betyder en hel del. Vi har haft en hel del skratt ihop. Eller hur?
Vet att du flinar o håller med nu....eller hur?


 Och Tack min älskade glans för att du finns. Du finns mer än du tror och förstår. Jag vet inte riktigt hur du orkar,jag vet inte hur du fungerar. Men mitt stöd o min spegel är du.
Och en jävel på smörgås tårta.

Som sagt....nu blir det mer uppdateringar. Och ni som känner mej vet att jag vart nere på botten. Men nu sparkar jag uppåt igen.

Förlåt och förstå.




Boysen


Hmmm


Dårar

Frågade min killkompis om han hade Ps 2 som jag fick låna . 'Nä, jag har inget behov av det, för jag är aldrig hemma, sa han.
Resultatet blev en tur till affären. Han köpte Ps 2, buzz o Guitar hero.
Som han sen sa:  Nu har jag ett ps som du får låna.
Suck.
Så vi packade upp sakerna här hemma, sen dess har min man gått in i en annan värld.
Han har spelat gitarr i tre timmar!
Förutom en pizzapaus.
Han har aldig spelat sånt förr, o det lät överjävligt till att börja med. MEn nu hör man iaf att det är gitarr. I bland.
Katterna har rymt. Lamporna blinkar o ögonen tåras. Men låt killen få ha roligt.

Resultat: vår polare o min man ligger på golvet framför tvn med en varsinn plastgitarr i knät o gniiider som galninar.
Och så säger dom att karlar har en hjärna som är större än apornas???

Jag ska gå o sova.


NYKÄR


Den som ropar efter mycket

Får ofta mer än väntat

VIIIIIIIIRUUUUUUUUUUUUUUUUUUUS

Den enda av mina barn som har haft vattkoppor är min älsta. Jag har länge bönat om att de andra ska få denna barnsjukdom så att de slipper få den då de blir större. Tror ni att det har hjälpt???
Nähäädåå!
Men min komjuttor, min kära arbetsplats, mitt andrum, min musikstation drabbades. Hårt. Satans hårt.
Vattkoppor på hårddisken. Inte nåt som har fungerat som de ska, inte mail, inte en sida. Tamej fan inget.
Men nu då. Nu har världens mest älskade make gjort det!!!
Den är reparejjad. Nu får jag ställa upp en gång om dagen i ett år framåt. (mamma, blunda)
Men det kan det va värt.

Min mobil är trasig. Satans skit. Har en ny mobbe. Den är död. Eller rättare sagt. Den dödar sig själv.
Fick låna min makes gamla med spräckt ruta tills min var lagad. Det fungerade bra tills det att han tappade sin nya o den gick sönder. Då blev frugan utan igen. Bara att konstatera att hans liv är viktigare än mitt=)

Det har hänt så mycket i mitt liv så jag skulle behöva flera timmar för att uppdatera. Det tänker jag inte göra i kväll.

Men jag måste berätta om när jag skulle skjutsa trettonåringen o hennes kompis på innebandymatch.
Samlingen var kl nio en söndag morgon. Jag lovar att det bara är nykterister som lägger matcherna då.
Hursom, de hade sovit hos mina föräldrar för att de hade vart där o friat. Jag lastade in sonen i bilen. Då ringde min killkompis o frågade om jag var på väg att hämta honom. Panik. Det hade jag i mitt tillstånd av demens glömt bort att jag hade lovat att hämta honom.
Bråttom blev det. Halt var det. Sistaminuten.se.
Dundrar in i byn i en gammal jävla audi, med sporadisk fläktverksamhet.
Då ser jag den.
Reste upp sig framför mej som ett berg.
The Vägbula.
Skrek till ungarna i samma ögonblick som jag insåg att det där med att bromsa var ingen ide´.
- Helvete VÄGBULA!!!!
-...............
Det är hårt skal på barnens huvud nuförtiden.


Vi tog vägbulan i 90 knyck!!!!
Cd spelaren tappade bort skivan den spelade, barnen slog huvudet i taket så ljudet ledigt skulle kunna platsa som huvudnummer på en slagverkskonsert!!!!
Helvete vad det gick!
Fram sitter sonen o skrattar så han fick hicka.
Herrejösses.

Släppte av brudarna för att dundra o hämta polaren. Då klongade det på ett knepigt sätt i bak på bilen.
Hmmm, tänkte jag. Nu gick bilen av. Typiskt min otur.
Lånade sonens telefon, ringde maken.
- Du, det klångar o slår bak i bilen varje gång jag svänger eller bromsar. Vad kan det va??
Han: - Det är väl drivaxeln....
Jag : - Vadå, är den trasig? Kan den bara ramla av hursom helst???
Han: - Vadå?
Jag: - Ja, kan den ramla av bilen?
Han: -Nä, det tror jag inte. Den ligger i bakluckan sedan vi var på biltema igår.

Suck.....Undrar om det var mitt samvete som pratade med mej???


Odugliga kvinna

Min man är ju borta, i Spanien med min pappa, min svärfar och min bästa killkompis.

Då går biljäveln sönder!!!!!!

Gubben var så snäll att han bytte däck på den skrotbilen som startar oftast av de skrotbilar som vi har.
Då jag hämtade dottern på innebandyn började batterilampan lysa. Sen rasade tempmätaren. Jag kan inte mycket om bilar. Men jag fattade att det var nåt stort fel på gång. Innan vi hade hunnit hem så klonkade det o plångade det. Vi lyckades studsa oss hem. Då vi rasade in på grusgången så small det knepigt under huven och då vi stannade på gården så lät det som att det satt en väldigt liten människa med hammare under huven och försökte slå sig ut.
Det luktade apa.
Jag som är rädd för allt sånt där vrålade till dottern : SPRING!!!!
Vi rusade ner på gården, en bra bit från bilen, för jag var övertygad om att den skulle explodera.

Det hände inte.
Men fläktremmen hade gått av. Illa nog det.

I morse tog vi lådbilen till dagis. Då drabbades jag av sinnesförvirring. Igen.
Glömde bort att det börjar bli vinter och att det brukar betyda att det blir halt ute.
Inga vinterdäck på.
Det är lätt att få sladd.....
Tur att jag är bättre på att köra bil än att laga dem!!!!

Svårt de där

Min trettonåriga dotter lider av svår separationsångest. Hon har drabbats hårt av sjukdomen.
Vilket gör att mer ansvar läggs på mej. Jag får passa på att rensa ur hennes kläder då hon inte är hemma. Hon blir sjuk annars. Det kan ju hända att hon kan behöva just den tröjan som hon hade då hon var fem år nån dag. Jag tror jag blir tokig. Hon sparar på precis allt. Rubbet. Glasflaskor som det vart nån god dricka i, godispåsar från Spanien, o påsar med fina tryck.
Såna kläder som hon har köpt på nåt viktigt ställe ska helst fotograferas först. Fråga mej inte varför.
Jag har inte frågat...jag är rädd över hur jag ska hantera sanningen =)

Den ena av mina katter har fått ungar nu. O vilket jävla äventyr. Jag o lillan var uppe i godan ro då jag hörde nåt som lät som en visselpipa nere. Ångade ner o hittade ett litet kravel i kattlsandådan. Vrålandes. Mamma katt stod i hallen o såg skamsen ut.  Lillflickan kom upp bakom mej, fick syn på kattungen o sa:
-Åh mamma, en bäbis. Vilken söt! Tack, va du är snäll mamma. Hon trodde att det var jag som hade vart där o lagt ur ungen i lådan.
Jag lindade in händerna i en handduk, rädd för att ta i ungen utan skydd. Grabbade tag i den lille, lyfte över den i lådan som var tänkt som kläckningsbo. Där såg ja att det hängde något under ungen. det såg ut som en schnitsel ungefär. Fast full med kattsand.
Jag slängde mej över toa o spydde som en tok.
 Bakom stod lillfia o sa: Mamma spottar länge? NÄ!!! Kräks mamma. Stackarn!

Då går mamma katt till nästa kattkisslåda o föder nästa unge!
Jamen vad är det för fel på na? Känner hon inte skillnad på att va bajsnödig o få ungar?
Eller så ville hon helt enkelt inte ha några så det var därför hon grävde över dem?
Panik är ett milt ord. Då blir min lilla arg på mamma katt, för på toa ligger ju den andra kvar o vrålar. Varpå hon tar tag i mamman o lyftar in henne till den lilla där inne. På golvet efter dom är det ju gegga, så jag hämtar såpa för att torka upp geggan, Häller på den på fläckarna, springer in på toa för att kolla att det går bra där inne.  Då springer lillan ut från toa för att kolla efter den andra lilla bäbisen, rakt på fläcken med såpan, halkar, sätter sig rakt på rumpan o stortjuter!
Resultat: En skamsen kattmamma, en kattunge i kattlådan i hallen, en kattunge i kartongen på toan, En vrålandes skitförbannad liten flicka i nattlinne, och en mycket svettig mamma.
Jag ringde i vild panik till svärmor:'
- Har du vaknat? Bra, KOM. Katastrof, äckligt och panik.

Hon kom. Katten med snitcheln ( fan, va svårt att stava till) Visade sig vara bara en fosterhinna kvar efter. Alltså ingen fara. Den andra ungen ingen fara. Sen kom två till. Fullt friska. Tack o lov. Jag mår illa, det luktar skitäckligt och dom ser ut som råttor.
Två katter kvar som ska ha. Och jag ser inte fram emot det. Verkligen inte.

Annars är det precis som vanligt hos oss.

Tidigare inlägg
RSS 2.0