Som sagt....

Det är inte lätt att vara en medborgare av den här familjen.
Sonen blev idag kallad för lilla gullhönan av mej. Kan de vara grunden till att han blir homosexuell??? Jag har ju inga problem med de, men de kan bli liite jobbigt rent praktiskt.
Sen har ju vår dotter grymtat ett par dagar nu, så vi har pendlat upp o ner mellan ångest och ångest....otroligt jobbigt faktiskt.
Men jag kan ju ändå inte låta bli att skratta då o då. Eller mer då. Hon sa idag: Det är så jobbigt att få luft. Äldsta drygo svarade direkt: Prova andas.
Suck... JAg säger bara de... Snart är friden återställd.
Vart man än går knäpps de kort, skrattas och sedan laddas de upp på facebook.

Gud, vad jag ska bli dryg då jag blir gammal. Jag kommer att tappa alla tänder så mina barn måste köpa en sån tandprotes till mej. Den ska jag sen fylla med mat varje ggn jag äter, så ska barnen få borsta dem. Och min äldsta som spyr av soppåsen....
Hoppas att jag är så klar i huvudet att jag förstår hur roligt jag kommer att ha åt dem. Att jag inte hinner glömma bort de roliga innan jag hinner skratta.
Risken är stor med tanke på vilket minne jag har idag.


Fan vad elak jag är...
Och jag har så roligt åt de med:)

En vanlig middag....

Hemma hos oss kan ibland verka väldgt främmande för en frisk person.
Som äldsta dottern uttryckte de: De är en himla tur att jag inte har nån pojkvän... jag skulle aldrig våga visa upp er.
Visa upp... Som om jag har haft något val. Nähä, här har man allt fått visa....
Som mamma måste man ju älska sina barn......

Ingen riktig kvinna

Jag har ofta fått höra, och jag hör ofta att jag är okvinnlig. Jag ser inget obehagligt med de, eftersom att jag gillar killar lite bättre än tjejer.
Men de ironiska i de hela är att två av mina brudar är otroligt kvinnliga.
Den äldsta kommer hem o ställer en massa konstiga vätskor i badrumskåpet.
Jag försökte läsa på dem, de har konstiga namn, och det slutade med bandage. Runt tungan -(

Hursom. JAg och lillan var på konsum för ett tag sen. Jag böje mej ner för att torka näsan på henne.
De var då de hände. DET.
JAg kände två händer runt mina lår, en stolpe trycktes på rumpan, och en mansröst pratade lågt: - Ska pappa slita ut dej..... Jag fick ur mej ett fånigt - hehe. Sen drogg gubbjäveln över mitt hår med händerna...tittade på mej..... och spärrade upp ögonen...
-Oj, förlåt. Jag tog fel på person.... Jag trodde att det var Fredrik!
.....................................................................................................................................

MEN VA FAN!!!!!
Ser jag ut att heta Fredrik kanske? Sen kom nästa fundering... Är den där Fredrik van att få en penis upptryckt i rumpan... Det kanske Fredrik är.... Men mitt i kön till förbutiken på Konsum????
Vart är svenska folket på väg egentligen.????
Nuförtiden är jag glad varje gång jag har vart på konsum och jag har blivit behandlad som en kvinna. En kvinnlig kvinna är ju inte fy skam de heller!
En som absolut inte heter Fredrik!!!!





Mentala träningen... hjälpte den?

Ja, de kan man ju undra. Vår äldsta har en förmåga att låta. Inte som sin lillasyster som sjunger hela tiden, och inte som sin lillbror som trummar och klapprar med munnen hela tiden och inte som sin lillasyster som gör allt som hennes storasyskon gör.
Nä, hon pratar. Jämt, mycket och högt.
Och då hon inte får ur sig de hon vill så kontrar hon med svordomar. Rejäla såna.
Hon pratar med mat i munnen och då vi andra säger att vi inte hör, eller förstår, så säger hon : Määäh, ba sjafn...nyssna rå.
Det kommer att bli så en gång att vi kommer att få lugna pass vid bordet igen.
Det kommer att komma en tid då det inte ringer dygnet runt i en telefon som sjunger högt o tydligt på arabiska.
Och det kommer att komma en tid då det finns lika mycket bensin i bilen som det var då jag ställde ifrån mej den.
Det kommer att komma en tid då jag kommer att sakna allt de där.

Undrar om jag har multipla personligheter???

 
" Vill du jag ska släcka lampan på toa? 
- Jaa, lite "

Vilken dag

Idag har jag lärt mej en väldigt viktig sak....

Vänd inte baconet i stekpannan med fingrarna... Det gör ont. Den läxan har jag lärt mej nu.
Synd att jag inte visste de då jag pluggade in matten i skolan.


Här hemma har vi drabbats av svinflunsan. Vår 14 åring är supersjuk. Det råder just nu ett väldigt spänt läge i vår familj eftersom att ingen är vaccinerad.

20 åringen har oxå en släng av den, men på henne har det kommit så att hon ser ut och låter som en gris :) 


Världens vackraste present

Fyllde år förra helgen.
Detta fick jag tillsammans med paketet från familjen.
Min fjortonåriga dotter ligger bakom brevet.




Du är den starkaste personen jag vet. Min förebild. Alla skulle ha en som du, tänk va bra alla skulle må! Din underbara personlighet bara lyser igenom hela dig och man blir så glad då men tänker på dig.
Att alltid hålla humöret uppe är svårt, men du lyckas jämt! Du finns alltid där och lyssnar och förstår.
Även fast du ank-rapar, sjunger galet, pickar på benen i bilen, och kan vara världens pinsammaste, ska du veta att jag vill vara som du.
Om det skulle hända dig något så vet jag inte vart jag tar vägen. Kom i håg mamma, du är stark och världens bästa.
Vi är stolta över dig. Ingen är som du! Grattis på födelsedagen världens bästa mamma.
Vi älskar dig.




Behöver jag tala om att jag grät floder???

Och när det går... så går det bra....

Vi partade runt lite i lördags, och vår killkompis som var med sov på soffan. Minsta dotter kom ner, ropade försiktigt pappa först... Sen då hon såg att det var nån anna på vår soffa på morgonen så sprang hon in till mej i köket... - Va är de där på soffan???
Jadu gumman... Detär en farbror som liksom din pappa inte inser sina begränsningar då han dricker sprit. Två vuxna, ynka karlar spydde i kapp på söndagen. Den ena på toa uppe, den andra på toa nere.
Vår dotter plåstrade om sin pappa. Hon tyckte så synd om honom, Han hade hjärnskakning, sa hon.
Suck. Du har mycket att lära om män du, flicka lilla=)

I dag har det vart en intressant dag. En nästan lika intressant sak är att det ska bli spännande att se vad och hur jag får ur mej dagens lunch. Kanske oxå hur fort det kommer att gå.
De åt fisk på min vfuplats i dag. Jag  som knappt klarar  av ens  lukten för jag är så allergisk skröt om att jag skulle köpa taimat. Men jag kan ju inte köpa nåt normalt att äta, nehej du. Friterat ska de va, livrädd för att behöva gå ner till en klädsam vikt.
Men min friterade fläskfile´visade sig vara näst intill ej lagad. Men fyyy faaaan säger jag bara. Det var alldeles rött i mina flottbullar. Så jag blir inte förvånad om min mat slår hastighetsrekord på vägen ut.

Sen funderar jag över en till sak. Har man ouppfostrade barn, eller börjar man bli gammal om man lägger sig före dem varje kväll??? Min fjortonåring satt vid datorn utanför mitt sovrum i går kväll. Jag släpade mej upp i sängen medans jag fortfarande hade synen i behåll, och där satt hon. Jag lyckades sänka min tvärdöda kropp ner i sängen och bad henne sänka ljuden lite på datorn.- Jag är inte känslig, men 'Black eyed pees på hög volym då mina nerver redan är starkt överansträngda är inte min högsta önskan.
Hennes svar kom: - Men jag har sovmorgon i morgon.




Talade om för barnen på min vfuplats idag att det kanske skulle komma snö i morrn. De hade svårt att tro mej, och en kille frågade: - SNÖ?? FRÅN HIMLEN?????






Lårstövlar

Är lite sugen att köpa såna. Pratade med min fjortonåring om det, och hon frågade- Vad ska du med sånna till? - Jag tycker de är snyggt, sa jag. Tycker du att jag är för gammal för det? - Nä, jag bara undrade vad du skulle med dom till.

Undrar vad hon tycker att jag ska ha dom till.... jag menar, hur stort användningsområde finns det på stövlar?

Pratade med tjugoåringen om samma sak... Hon svarade - Ja, gör det, såna är skitsnygga.

La fram det till maken som jag kanske trodde skulle tycka mest om ide´n.

-Såna luderboots sa han.

Det blir nog inga lårstövlar till mej...


Tufft uppvaknande

För pappan ifamiljen idag....

Tråringen sa: -Du är tjock pappa..... Jag tycker du är tjock...

Han svarade: -Va, tycker du de?

-Japp, du ser ut som Pippis pappa!!!!

 


Tidoptimist

Jag har en förbannat otur då det gäller att passa tiden.
Bommar alltid på den, det är sällan jag tar hövinsten där.
Fast det ligger i släkten....min mamma och kusin är likadana. Hur är det med dej moster????

Min klockor går alltid för fort. Det hjälper inte....

Undrar om det finns någon kurs jag kan gå????

Typiskt mej att verka massmördig

Var till grannbyn igår och skulle hämta en sak. Ja har ju inget vidare lokalsinne och har även en släng av närminnesförlustsjuka. Det spelar allts egentligen ingen roll om jag har varit på den platsen innan... Nu då jag tänker efter så har jag nog samma problem i huvudet med...Lättdiskat, om jag säger så.
Hursom. Gpsen var laddad, vilket i normala förhållanden borde vara en trygg försäkring på att man kommer fram.
I mitt förhållande betyder det nåt helt annat. Fick ytterligare bevis på det igår.
I alla fall, där kom jag o åkte, på en absolut kolsvart väg, det finns ju inte en lampjävel tänd nu. Förbannade snåla kommun. Jag hade ju i alla fall humm i vilken del av byn jag skulle... Efter den större vägen stod det en tradare med en chaffis i som jag hoppas bara satt o fikade. 
Där åker jag... Då säger gpsen: Ta av till vänster. Men...  Va fan... Där till vänster var det ju bara träd =o. Jag åkte en bit till, då säger hon: Gör en tillåten u- sväng.
Jaha? hmm...åker en bit till o vänder.... Så säger hon : Ta av till höger! På samma ställe.
Men va faaan. Åkte en bit till, sakta, lite vingligt, eftersom att jag både höll koll på gpsen och efter en väg som inte fanns.
Då låter de: Gör en tillåten u- sväng.... Sagt o gjort, förbi tradarn,och vänd....
-Ta av till vänster.  Men tänk att det var då själva fan. Vände igen, kollade om det fanns någon annan väg bakom där. Det gjorde det inte.  Åker en bit till... "Gör en tillåten u-sväng"....Vände återigen bakom Chaffisen....
Kollar i backspegeln o ser att HAN KLIVER UR!!!!!
Och jag som har sån sjuk fantasi.. Antingen trodde han att jag var ute för att köpa sex, eller så tänkte han att jag var en sjuk massmördare, eller så tänkte han ta mej och använda mej i nåt forskningsprojekt för medicin mot skitzofreni( Som jag inte ens kan stava till)

Det gick fort därifrån kan jag säga.....


I morse skulle jag skjutsa minsta till förskolan.
Sa till henne att de skulle på utflykt. -Åh, va roligt, svarade hon, trallandes.
Så jag tänkte att jag kan lika gärna släppa bomben nu: Därför måste du ha byxor.
Svaret kom direkt: - Jag vill inte gå på utflykt.

Suck.... Mamman vann den här morgonen. Det blir ett streck på mig på kylen. Jag lär ju aldrig ska få så många att jag kan få en belöning.
I alla fall så sa jag till henne att hennens blinkskor var i vardagsrummet. Och det var då jag upptäckte det.
Mitt fall av noll lokalsinne har gått i arv!!!
Hon gick omkring som en förvirrad tupp i en hönsgård. 
Till slut kom hon till mej... Det finns inget sånt rum, inte här uppe. Jag fattade inget som vanligt.
-Vadå, svarade jag, i vardagsrummet.?
-Nä badkarskummet är nere mamma, och vi har bara dusch!


Suck.... Stackars barn, trodde att hennes mamma hade fått den sista knäppen till slut.
Jaha, sa hon då jag förklarade..TV-RUMMET.........
- Du hade fel mamma.  Du säger badkarsrummet, hahaha.

Mamma noll. Treåring strike.

Till mina fyra vackra barn....

                                       Till mina fyra vackra barn

 

Den dagen jag blev mamma bestämde jag mej för att bära alla dina bördor. Jag lovade mej själv att ingen någonsin skulle få göra er illa,  mina barn.

Jag levde länge i tron att jag skulle kunna infria det.  Det är så svårt att upptäcka att man inte klarar av det. Det är tufft att förstå att det finns dom som vill såra det vackraste jag har. Att det finns människor som inte uppskattar dej för den unika person du är. Jag önskar er så mycket. Jag önskar er allt ni vill uppnå i världen. Om jag kunde, så skulle jag slå och jaga den som sårar och trampar på er.

Jag önskar att jag hela tiden skulle kunna finnas hos var och en av er och ta emot smärtan som ni möter.

Jag älskar er, mina vackra ungar. Jag kan sitta och titta på er, tänka på er, lyssna på er och bara känna hur hjärtat sväller över av kärlek. Jag vore ingenting utan er. Jag skulle aldrig vara den personen som jag är idag om inte jag hade fått träffa er, fått er i mitt liv.

Det är meningen att jag ska forma er, lära er saker, visa er, och vägleda er. I vårt fall är det så att ni har lärt mej lika mycket på resan genom livet.

Jag lovar er, att det inte finns en mamma i världen som har så vackra barn som jag har, så kloka, så duktiga och så snälla.

 Jag är så stolt över var och en av er och ni är de finaste människor som jag någonsin har sett, inte bara på utsidan.

Jag är så ledsen för vad ni får vara med om angående svek och falskhet. Jag kan bara säga att ni ska gå med huvudet högt, ni är lika mycket värda som någon annan.  

Ni har en unik sammanhållning, alla ni syskon. Det är få förunnat. Jag är så stolt över hur mycket ni bryr er om varandra och hur duktiga ni är på att tala om hur mycket ni älskar varandra.

Vad som händer så står jag bakom er, jag kommer alltid att finnas till hands dygnets alla timmar, jag kommer alltid att stå upp för er. Jag hoppas att ni vet att ni alltid kan komma till mej oavsett vad som händer eller har hänt.

Jag vet att jag inte alltid gör rätt och att jag inte är så pedagogisk jämt. Men jag gör så gott jag kan….

Ni vet att jag älskar er så mycket så att jag inte kan säga med ord.

 

Mitt hjärta är ert.


Värsta prinsessan

Vår minsta prövar verkligen vårt tålamod. Hon vet vad hon vill, om jag säger så. Jag har gått igenom de här förr, då med vår tjugoåring. Hon var likadan, fast henne gick det att lirka med. Det gör det inte med vår lilla.
Hon är tre år, snart fyra, och fullständigt hopplös då det gäller kläder. Det enda som är fint och duger är klänningar och kjolar. Helst då i rosa såklart.
Vi har haft strider på morgonen som har varat upp till tjugo minuter ibland, bara för att jag inte vill att hon ska ha sommarklänningar på sig. Jag vill att hon då åtminstone ska ha ett par byxor under.
Men säger man ordet byxa till henne så blir blicken kålsvart, händerna sätts i sidan, hon stampar med foten och skriker: Men de är inge snyggt!!!!
Det spelar fan ingen roll hur byxorna ser ut, det är bara byxor hon inte tål överhuvudtaget. Hon klär på sig själv på morgonen, hon smörjer på sig hoppsyl ( läppglans) och hon ska ha inneskor. Inte ens fyra år!!!!
Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Och vad har våra öron gjort??? Hon skriker och när en tonart på decibellskalan som skulle kunna slå ut vilket larm som helst. Katterna viker öronen bakåt, och liksom låser dem, för att komma undan.
Vi har vart hemma ett par dagar nu, för att hon är sjuk, men du ska inte tro att hon är för sjuk för att ha klänningar på sig.
Jag sydde en kjol till henne igår, hon tog den, mönstrade den upp och ner, upp och ner. Sen kom det:
- Den duger.

Va?????


I förrgår kom hon till mej och fjortonåringen och trummade på sin mage. Samtidigt så lät hon:
-Pjottong, pjattang, pjottong...
Vi funderade vad det var hon gjorde, hon svarade: Gör liksom blabblas ( storebror) Han har lärt mej.
Aha, ungen beatboxade!!!

Så nu har jag två stycken som går omkring och trummar på magen och pjattrar o pjottrar, pjattangar och prottjongar....

Vilken tur att det var så tyst här innan=(



Överdjävligt

Ordet som sammanfattar min tid sen ett tag tillbaka. Det är någon som har bestämt sig för att jag behöver prövas... och det rejält.
Men nu har jag bestämt mej för att bearbeta och ta mej igenom detta med hjälp av bloggen.... Så nu ska här börjas blogga igen

Pappa kan han!

Vi har kattungar igen.
Treåringen tycker att de är jättespännande så klart.
Jag sa till henne att inte hålla på och lyfta dem.
- De kan gå sönder då, sa jag.
svar direkt:
- Pappa lagar då!!!!!

RSS 2.0