Ja just ja
Fick ett mess av min kusin igår.
Hon med de lustiga uttrycken o dåliga magen.
Sonen fyller i morgon. Han ska ha kalvar om två veckor. Han blir jätteglad om ni kommer. Puss!
Ok, så nu ska hon bli bonde.
Hon med de lustiga uttrycken o dåliga magen.
Sonen fyller i morgon. Han ska ha kalvar om två veckor. Han blir jätteglad om ni kommer. Puss!
Ok, så nu ska hon bli bonde.
Odugliga kvinna
Min man är ju borta, i Spanien med min pappa, min svärfar och min bästa killkompis.
Då går biljäveln sönder!!!!!!
Gubben var så snäll att han bytte däck på den skrotbilen som startar oftast av de skrotbilar som vi har.
Då jag hämtade dottern på innebandyn började batterilampan lysa. Sen rasade tempmätaren. Jag kan inte mycket om bilar. Men jag fattade att det var nåt stort fel på gång. Innan vi hade hunnit hem så klonkade det o plångade det. Vi lyckades studsa oss hem. Då vi rasade in på grusgången så small det knepigt under huven och då vi stannade på gården så lät det som att det satt en väldigt liten människa med hammare under huven och försökte slå sig ut.
Det luktade apa.
Jag som är rädd för allt sånt där vrålade till dottern : SPRING!!!!
Vi rusade ner på gården, en bra bit från bilen, för jag var övertygad om att den skulle explodera.
Det hände inte.
Men fläktremmen hade gått av. Illa nog det.
I morse tog vi lådbilen till dagis. Då drabbades jag av sinnesförvirring. Igen.
Glömde bort att det börjar bli vinter och att det brukar betyda att det blir halt ute.
Inga vinterdäck på.
Det är lätt att få sladd.....
Tur att jag är bättre på att köra bil än att laga dem!!!!
Då går biljäveln sönder!!!!!!
Gubben var så snäll att han bytte däck på den skrotbilen som startar oftast av de skrotbilar som vi har.
Då jag hämtade dottern på innebandyn började batterilampan lysa. Sen rasade tempmätaren. Jag kan inte mycket om bilar. Men jag fattade att det var nåt stort fel på gång. Innan vi hade hunnit hem så klonkade det o plångade det. Vi lyckades studsa oss hem. Då vi rasade in på grusgången så small det knepigt under huven och då vi stannade på gården så lät det som att det satt en väldigt liten människa med hammare under huven och försökte slå sig ut.
Det luktade apa.
Jag som är rädd för allt sånt där vrålade till dottern : SPRING!!!!
Vi rusade ner på gården, en bra bit från bilen, för jag var övertygad om att den skulle explodera.
Det hände inte.
Men fläktremmen hade gått av. Illa nog det.
I morse tog vi lådbilen till dagis. Då drabbades jag av sinnesförvirring. Igen.
Glömde bort att det börjar bli vinter och att det brukar betyda att det blir halt ute.
Inga vinterdäck på.
Det är lätt att få sladd.....
Tur att jag är bättre på att köra bil än att laga dem!!!!
Svårt de där
Min trettonåriga dotter lider av svår separationsångest. Hon har drabbats hårt av sjukdomen.
Vilket gör att mer ansvar läggs på mej. Jag får passa på att rensa ur hennes kläder då hon inte är hemma. Hon blir sjuk annars. Det kan ju hända att hon kan behöva just den tröjan som hon hade då hon var fem år nån dag. Jag tror jag blir tokig. Hon sparar på precis allt. Rubbet. Glasflaskor som det vart nån god dricka i, godispåsar från Spanien, o påsar med fina tryck.
Såna kläder som hon har köpt på nåt viktigt ställe ska helst fotograferas först. Fråga mej inte varför.
Jag har inte frågat...jag är rädd över hur jag ska hantera sanningen =)
Den ena av mina katter har fått ungar nu. O vilket jävla äventyr. Jag o lillan var uppe i godan ro då jag hörde nåt som lät som en visselpipa nere. Ångade ner o hittade ett litet kravel i kattlsandådan. Vrålandes. Mamma katt stod i hallen o såg skamsen ut. Lillflickan kom upp bakom mej, fick syn på kattungen o sa:
-Åh mamma, en bäbis. Vilken söt! Tack, va du är snäll mamma. Hon trodde att det var jag som hade vart där o lagt ur ungen i lådan.
Jag lindade in händerna i en handduk, rädd för att ta i ungen utan skydd. Grabbade tag i den lille, lyfte över den i lådan som var tänkt som kläckningsbo. Där såg ja att det hängde något under ungen. det såg ut som en schnitsel ungefär. Fast full med kattsand.
Jag slängde mej över toa o spydde som en tok.
Bakom stod lillfia o sa: Mamma spottar länge? NÄ!!! Kräks mamma. Stackarn!
Då går mamma katt till nästa kattkisslåda o föder nästa unge!
Jamen vad är det för fel på na? Känner hon inte skillnad på att va bajsnödig o få ungar?
Eller så ville hon helt enkelt inte ha några så det var därför hon grävde över dem?
Panik är ett milt ord. Då blir min lilla arg på mamma katt, för på toa ligger ju den andra kvar o vrålar. Varpå hon tar tag i mamman o lyftar in henne till den lilla där inne. På golvet efter dom är det ju gegga, så jag hämtar såpa för att torka upp geggan, Häller på den på fläckarna, springer in på toa för att kolla att det går bra där inne. Då springer lillan ut från toa för att kolla efter den andra lilla bäbisen, rakt på fläcken med såpan, halkar, sätter sig rakt på rumpan o stortjuter!
Resultat: En skamsen kattmamma, en kattunge i kattlådan i hallen, en kattunge i kartongen på toan, En vrålandes skitförbannad liten flicka i nattlinne, och en mycket svettig mamma.
Jag ringde i vild panik till svärmor:'
- Har du vaknat? Bra, KOM. Katastrof, äckligt och panik.
Hon kom. Katten med snitcheln ( fan, va svårt att stava till) Visade sig vara bara en fosterhinna kvar efter. Alltså ingen fara. Den andra ungen ingen fara. Sen kom två till. Fullt friska. Tack o lov. Jag mår illa, det luktar skitäckligt och dom ser ut som råttor.
Två katter kvar som ska ha. Och jag ser inte fram emot det. Verkligen inte.
Annars är det precis som vanligt hos oss.
Vilket gör att mer ansvar läggs på mej. Jag får passa på att rensa ur hennes kläder då hon inte är hemma. Hon blir sjuk annars. Det kan ju hända att hon kan behöva just den tröjan som hon hade då hon var fem år nån dag. Jag tror jag blir tokig. Hon sparar på precis allt. Rubbet. Glasflaskor som det vart nån god dricka i, godispåsar från Spanien, o påsar med fina tryck.
Såna kläder som hon har köpt på nåt viktigt ställe ska helst fotograferas först. Fråga mej inte varför.
Jag har inte frågat...jag är rädd över hur jag ska hantera sanningen =)
Den ena av mina katter har fått ungar nu. O vilket jävla äventyr. Jag o lillan var uppe i godan ro då jag hörde nåt som lät som en visselpipa nere. Ångade ner o hittade ett litet kravel i kattlsandådan. Vrålandes. Mamma katt stod i hallen o såg skamsen ut. Lillflickan kom upp bakom mej, fick syn på kattungen o sa:
-Åh mamma, en bäbis. Vilken söt! Tack, va du är snäll mamma. Hon trodde att det var jag som hade vart där o lagt ur ungen i lådan.
Jag lindade in händerna i en handduk, rädd för att ta i ungen utan skydd. Grabbade tag i den lille, lyfte över den i lådan som var tänkt som kläckningsbo. Där såg ja att det hängde något under ungen. det såg ut som en schnitsel ungefär. Fast full med kattsand.
Jag slängde mej över toa o spydde som en tok.
Bakom stod lillfia o sa: Mamma spottar länge? NÄ!!! Kräks mamma. Stackarn!
Då går mamma katt till nästa kattkisslåda o föder nästa unge!
Jamen vad är det för fel på na? Känner hon inte skillnad på att va bajsnödig o få ungar?
Eller så ville hon helt enkelt inte ha några så det var därför hon grävde över dem?
Panik är ett milt ord. Då blir min lilla arg på mamma katt, för på toa ligger ju den andra kvar o vrålar. Varpå hon tar tag i mamman o lyftar in henne till den lilla där inne. På golvet efter dom är det ju gegga, så jag hämtar såpa för att torka upp geggan, Häller på den på fläckarna, springer in på toa för att kolla att det går bra där inne. Då springer lillan ut från toa för att kolla efter den andra lilla bäbisen, rakt på fläcken med såpan, halkar, sätter sig rakt på rumpan o stortjuter!
Resultat: En skamsen kattmamma, en kattunge i kattlådan i hallen, en kattunge i kartongen på toan, En vrålandes skitförbannad liten flicka i nattlinne, och en mycket svettig mamma.
Jag ringde i vild panik till svärmor:'
- Har du vaknat? Bra, KOM. Katastrof, äckligt och panik.
Hon kom. Katten med snitcheln ( fan, va svårt att stava till) Visade sig vara bara en fosterhinna kvar efter. Alltså ingen fara. Den andra ungen ingen fara. Sen kom två till. Fullt friska. Tack o lov. Jag mår illa, det luktar skitäckligt och dom ser ut som råttor.
Två katter kvar som ska ha. Och jag ser inte fram emot det. Verkligen inte.
Annars är det precis som vanligt hos oss.
Som sagt
Just ja
Min lilla Fialotta är ju allergisk mot kyla, så vi har mycket att fundera på nu då det blir kallt ute. Jag har fullt upp med att försöka hinna sy kläder här hemma. Fungerar mindre bra, då jag inte fungerar som jag ska, o då skolarbetet pockar på. Men min ambition är i alla fall att få i hop lite nya kläder.
Syr mest i velour nu till henne, men oxå trikå. Problemet är ju att det inte finns tyger med roliga mönster.
Har beställt det mesta från Stof o stil och även från Handarbetes sida. Men jag skulle vilja ha annat.....
Ha de bra idag!
Åh herren Gud
Vilken jävla natt! Vår ena katt håller på att signalera kattfödsel...Det är nära nu. Så det blev en orolig natt, upp o ner för att titta till henne. Jag o lillan är ju ensam nu då maken har dratt till Spanien. De andra kommer hem på måndag.
I af ... natten ja... Suck. Den lilla katten var yberorolig för att den andra var orolig ...o då bli de andra orolig...o då blir jag orolig.... Det är ju inte roligt att ligga i sovrummet o höra hur allt förfaller här.
*O i morse kl sex fick jag se resutatet. Två trasiga blomkrukor o en sönder tuggad leksakshästsvans.
Dom är dyra, dom små djävlarna. Nu sover dom. D¨å dom är säkra på att jag inte somnar igen.
Lilla fröken då?
Jodå, dagsläget är skiftande kan man säga. Växlande mulet. Hon gillar inte att pappa är borta, men accepterar de då hon kommer på presenterna som hon ska få. Han å andra sidan har ju ingen lätt uppgift. Så fort han ringer så säger hon: Köpt sprent mej nu?
Stackars karl...han får nåt annat att anstränga sig över förutom procenten o hur han ska få plats med allt hem. =)
Fast jag saknar honom. Det är inte roligt då vi altid har vart tillsammans o plötsligt är han borta flera nätter i sträck.
Där fick jag för att jag vile att han skulle åka.
Nästa vecka blir ingen rolig vecka...få se hur vi får till det.
Vi har drabbats av en stor förlust här hemma.
Jag saknar dej.... vi saknar dej. Älskar dej.
I af ... natten ja... Suck. Den lilla katten var yberorolig för att den andra var orolig ...o då bli de andra orolig...o då blir jag orolig.... Det är ju inte roligt att ligga i sovrummet o höra hur allt förfaller här.
*O i morse kl sex fick jag se resutatet. Två trasiga blomkrukor o en sönder tuggad leksakshästsvans.
Dom är dyra, dom små djävlarna. Nu sover dom. D¨å dom är säkra på att jag inte somnar igen.
Lilla fröken då?
Jodå, dagsläget är skiftande kan man säga. Växlande mulet. Hon gillar inte att pappa är borta, men accepterar de då hon kommer på presenterna som hon ska få. Han å andra sidan har ju ingen lätt uppgift. Så fort han ringer så säger hon: Köpt sprent mej nu?
Stackars karl...han får nåt annat att anstränga sig över förutom procenten o hur han ska få plats med allt hem. =)
Fast jag saknar honom. Det är inte roligt då vi altid har vart tillsammans o plötsligt är han borta flera nätter i sträck.
Där fick jag för att jag vile att han skulle åka.
Nästa vecka blir ingen rolig vecka...få se hur vi får till det.
Vi har drabbats av en stor förlust här hemma.
Jag saknar dej.... vi saknar dej. Älskar dej.
