Mrsbubbles

Var till sjukhuset med vår minsta idag pga allergi.
Efetrsom att jag är en sån förbannad tidsoptimist så fattar jag inte att själva bilresan oxå tar tid.
Jag ringde in efter halva vägen o svamlade om att bilen var knäpp o att jag skulle bli liiiite sen.

I alla fall....min dotter , drygt två år sov ju naturligtvis då vi dundrar in på parkeringen.Med dundrar så menar jag att jag fortfarande får skjutsa min vackra röv i en 242. Saaben är fortfarande trasig.
Jag rusade ut, låste dörrarna, inte för att det eg skulle spela nån roll, eftersom fönstren inte går att stänga ordentligt, o bagaget inte går att låsa, o det är hål mellan bagaget o hatthyllan o alltså själva bilen.
Men det känns ju ändå lite bättre att låsa.
Hursom...jag klättrade in o drog ut min sovande tvååring o började springa.
Där på parkeringen var det två stycken parkeringsvakter, o de gick omkring o gjorde det de förväntades att de skulle göra.... sätta skräck i folk!
Ja ja, eftersom att det inte är speciellt ofta som jag springer så kvicknade naturligtvis min ängel till då.
Hon får då syn på den ena parkeringsvakten som är svarthyad. Hon spärrar upp sina nyvakna ögon, pekar, o säger med hög o tydlig röst:
- VAD ÄR DET DÄR?
Jag bara stånkade till svar ( min kondis är ju som sagt inte den bästa) - Ja, farbrorn.
Hon pekade igen
-Titta.... Vad är de där?
- Farbron, svarade jag.
- De där? Frågade hon. Sen tilla hon snabbt...  -NÄääää, ponken!!!!!


Råd tas tacksamt emot.


Jag tror inte att han tog illa upp faktiskt.

Men jag kände mej korkad.

Återigen har jag blivit upplärd av min tvååring.